Har du svårt att ändra uppfattning när du väl en gång har bestämt dig för vad du tycker? Då kan du ”skylla” på din hjärna, den gör nämligen sitt yttersta för att du ska fortsätta tycka som du gör…
Oavsett om du är VD för ett stort företag eller chef över en liten arbetsgrupp kommer du då och då finna att majoriteten av dina medarbetare inte håller med dig (i alla fall om dina medarbetare vågar säga vad de verkligen tycker).
Du kan givetvis köra över alla andra och driva igenom din vilja (du är ju ändå chef!) men i längden är det nog ingen framkomlig väg om du vill att ert samarbete ska fungera. Då återstår bara möjligheten att någon av er helt ändrar uppfattning eller att ni hittar en kompromiss och möts på halva vägen.
Och det är här det blir svårt, speciellt om det är en fråga som är viktig för dig och du tror eller till och med är övertygad om att du har ”rätt”. Våra hjärnor är nämligen programmerade att så långt det är möjligt undvika sådana energikrävande uppgifter som att ändra uppfattning…
Ralph Lewis är professor i psykiatri vid Universitetet i Toronto. I Psychology Today beskriver han hur våra hjärnor alltid försöker hitta mönster och samband för att vi ska kunna manövrera i en komplex värld. Men hjärnan är tyvärr också mycket dyr i drift, det går åt för mycket energi om den ska processa alla inkommande meddelanden vi hela tiden utsätts för och därför sorterar den bort allt sådant som inte överensstämmer med de mönster och samband den redan lärt sig.
Dessa energibesparande genvägar gör att hjärnan tvingas extrapolera och göra antaganden baserat på rätt ofullständig information för att hitta ett mönster den känner igen. Hjärnan vill helt enkelt så snabbt som möjligt komma fram till hur vi ska uppfatta världen omkring oss, vad som är bra och dåligt, rätt och fel, vad vi ska tro på eller inte. Den gillar slutsatser den känner igen och väljer bort sådana som är obekanta. Det viktigaste är att den spar energi, att allt snabbt bli begripligt och överensstämmer med vad vi tidigare lärt oss. Man skulle kunna säga att det hela är en kamp mellan effektivitet och noggrannhet – där det inte alltid är så noga att det blir rätt…
Historiskt har detta varit mycket bra för vår överlevnad, vår utveckling och vårt lärande. Men det har också en stor nackdel – när vår hjärna väl har bestämt sig för vad den tycker vill den mycket ogärna ändra uppfattning.
Om det dyker upp ny information gör hjärnan sitt bästa att försöka få den att passa in i rådande mönster. Om informationen dessutom motsäger vad hjärnan tycker har den inga problem att hitta på (bort)förklaringar till varför dessa nya fakta inte ska tas på allvar. När hjärnan utsätts för sådana påfrestningar reagerar den med att bli ännu mer övertygad om att den har rätt. Det sista hjärnan vill är att omvärdera, ändra uppfattning, ge upp sin övertygelse, kompromissa, byta värderingar – det skulle kosta allt för mycket arbete, tid och energi.
Vilket leder oss fram till följande rätt självklara och högst aktuella fråga:
Är det fortfarande någon som är förvånad varför det tar så lång tid för våra partiledare att komma överens om en ny regering…?